Rejsebrev fra Syros 2001 - på svensk
Skrevet af admin d. 22. april 2008 11:01

Resebrev från Grekland 2001

 

© Text: Agneta

Syros 14 - 18 juni 2001

Till Syros kommer man med båt t ex från Mykonos, Santorini/Naxos/Paros eller Pireus. Om man kommer till Syros dagtid skall man rikta blicken lätt åt höger. Den magnifika synen av huvudstaden i Cykladerna, Hermoupolis, med Ano Syros och den katolska kyrkan på ena toppen och den ortodoxa kyrkan på den andra toppen sitter nog kvar på näthinnan för evigt.

Om man kikar försiktigt lite åt vänster ser man det fula stora varvet, så håll till höger.

Syros är ca 85 km2 och har ca 20 000 invånare. Hermoupolis är administrativt centrum för Cykladerna och det märks. Detta är en "riktig" stad med många "riktiga" affärer, ett stort marmorbelagt torg framför administrationsbyggnaden osv. Vid hamnen finns också ett kasino. Varvet sysselsätter en stor del av öns befolkning. Det sägs att under lågsäsong arbetar 900 personer på varvet och under högsäsong upp till 9 000. Vem vet…

Naturligtvis finns den obligatoriska strandpromenaden med kaféer och restauranger, där man kan sitta och titta på de händelser som en grekisk hamn kan bjuda på. Syros skiljer sig från övriga Grekland vad gäller religion. Ca 50% av öns befolkning är grekisk-ortodoxa, 50% är katoliker och det finns inga motsättningar mellan religionerna.

Vi bodde i Galissas på Hotel Dolphin Bay, just vid stranden. Inte öns billigaste hotell men ett av de absolut bästa. "Vår" trädgårdsmästare körde en gammal grön motorcykel med sidovagn, men hans passagerare - en liten hund av mycket obestämd ras - stod framför sin husse på bensintanken och kontrollerade att färden gick bra.

En annan oförglömlig syn var den äldre man som varje dag kl 9.30 föste sina två ankor ner till stranden för att de skulle få bada. Två dopp med paus för fjäderputsning fick de ta innan det var dags att återvända hem.

Galissas ligger ca 9 km från Hermoupolis. Härifrån hade vi ett alldeles utmärkt utgångsläge att nå alla vägar på ön som är farbara med moppe. Men först Galissas, som är en ganska liten, lugn och mycket trevlig by. Den som söker den ultimata avkopplingen har kommit rätt när man kommer hit. Här finns ca 500 bofasta invånare.

I Galissas finns en av öns absolut bästa stränder och den är lagom långgrund för att en barnfamilj skall våga låta barnen bada, men ändå inte så långgrund att man hinner bli nerkyld innan man kan doppa sig. Galissas ligger i en vik, så vattnet är också hyggligt varmt även i juni och vinden är sällan besvärande. Två campingplatser finns, båda ligger bara några hundra meter från stranden. Vi tyckte att Två Hjärtan såg trevlig och välutrustad ut. De hämtar vid varje båts ankomst i Hermoupolis med sin rosa minibuss. I Galissas by finns 8-10 tavernor (även en vegetarisk) och några kaféer.

Sunset (som också kallas Markos Tall) fick vi en alldeles ovanligt god och jättestor portion grekisk sallad "på Syros vis". Den vanliga fetaosten var utbytt mot en underbart god, lite syrlig och krämig färskost som framställs på ön. Missa inte den! På Sunset som på alla andra ställen vi åt grekisk sallad har man kapris i sin grekiska sallad och man är mycket stolt över den goda kapris som odlas på ön. Det går också att köpa den med sig hem nedstoppad i tömda 1½-liters vattenflaskor (ca 4000 drachmer).

Angelos café, precis vid busshållplatsen, får man mycket och god mat för pengarna. När jag en lunch beställde in en clubsandwich till mig och maken beställde en pizza tittade servitrisen på oss och upprepade beställningen 2 gånger för att försäkra sig om att hon hört rätt och när vi fick in vår mat förstod vi varför. Min clubsandwich bestod av 4 st läckra trekanter bröd i många lager med rikligt pålägg emellan samt en stor portion krispig pommes frites. Lagom för 2 normalhungriga personer! Makens pizza var också lagom för 2 normalhungriga personer och mycket god. Vänlig och snabb betjäning ingår i priset.

Om man känner för en liten promenad tar man sig högre upp i byn, ungefär där kyrkan ligger finns restaurang Esthima (Feelings). Här serveras alla de vanliga grekiska specialiteterna och några till. Ägaren som också serverar är mycket trevlig, men inget hindrar honom från att slå sig ner vid något bord och prata och då kan man få vänta…Han berättar gärna att all mat som serveras är lagad på ingredienser från ön och det är väl argument som en svensk turist faller för. God mat och fin utsikt.

Den vackraste delen av ön är Hermoupolis och området i en linje därifrån rakt över ön och söderut. Den norra delen av ön är karg och här finns endast ett par vägar samt ett par arkeologiska utgrävningar. Bussnätet på ön består huvudsakligen av 2 st "ringlinjer". Den ena går från Hermoupolis söderut utmed öns kust via Azolimnos, Vari, Megas Yialos, Possidonia, Finikas och Galissas och därefter tvärs över ön tillbaka till Hermoupolis.

Den andra går motsatt väg. För några hundra drachmer får man på 60 minuter se alla öns vackraste byar och den vackraste delen av ön. Dessa bussar går (kanske) 1 gång i timmen. Förutom dessa linjer finns från Hermoupolis en buss till Kini och en till Ano Syros.

Vi hyrde som vanligt moppe och hann se allt som finns vid asfalterade vägar och lite till på ön. De flest vägar på ön är som gjorda att köra moppe på. Inte så mycket trafik och ett förhållandevis lugnt och hänsynsfullt tempo. Vi hade blivit rekommenderade att köra till Delfini och bada och styrde alltså moppen mot Kini.

Den vy man får gratis när man kommer över vägkrönet och ser ner mot Kini är så vacker att man nästan tappar andan. Kini är en trevlig by med några tavernor och en fin strand. Från Kini drog vi vidare mot Delfini. Denna grusväg var inte kul - gropig och riktigt dålig, men vi klarade oss fram utan punktering.

Ganska snart kunde vi konstatera att stranden inte var värd besväret. Det var en ganska skräpig och stenig strand med en taverna och i övrigt ingenting. I gengäld var här heller inte mycket folk. Vi var kanske 8-10 stycken som badade av oss dammet från färden eller promenaden dit. Vi träffade en svensk familj som tagit bussen till Kini och promenerat därifrån till Delfini, en promenad på ca 20-30 minuter i stekhet sol utan skugga. Det hade gått åt mycket vatten! Ganska snart återvände vi till Kini där vi fick en god lunch och en härlig stund vid stranden.

Att göra turer på den södra delen av ön är mycket trevligt. Långa sträckor går vägen alldeles invid kusten och det är mycket vackert. På sluttningarna ligger vackra och påkostade hus, många stora som herrgårdar. Många av dessa hus ägs av athenare som kommer hit över veckosluten. Vid infarterna till många av byarna kantas vägen av fikonträd.

Blomsterprakten på denna del av ön är överväldigande - mimosa, nerium oleander i många färger, bougainvilla och pelargonier. Badstränder finns med någon kilometers mellanrum, många av dem är mer eller mindre skräpiga och steniga, men alla är gott och väl värda att stanna vid och ta ett dopp. I Azolimnos finns en mycket fin sandstrand och vid stranden ligger så klart några trevliga tavernor.

Om man vill ha en lugn och avkopplande semester skall man åka till Syros innan alla andra gör det!